Jag sa nej. Jag ropade nej. Sen skulle jag gå iväg. Jag blir ''jagad'' efter, min hjärna tänker: spring! hindra personen att ta dig. När jag springer med personen bakom mig springer så öppnar jag närmaste dörr. Han springer in i dörren. Alla blir sura. Därefter blir det bråk där alla säger att det var jag som är dum i huvudet, det är jag som är en idiot, som öppnade dörren sådär och blä blä. Jag står där helt chockad och kan inte förstå att ingen vägrar lyssna på mig. Det var han som höll på, och jag ville förfan inte och jag skulle bara bort från dom alla, men nej, han måste ju liskom springa efter mig. Såklart så går min hjärna till ''defense mode'' och kommer på lösningar som sänker farten på den andre..
Jag hatar det här, seriöst va jag hatar orden ''dum i huvudet'', ''idiot'', etc - jag börjar allt mer tänka att jag är en pga att jag hör alla säga det så många gånger...
[Jag har lämnat ute ganska många detaljer nu, så det har säkert skett ngn missförstånd, så jag säger det här: inget farligt hände, jag ville bara inte vara... nära(?) den personen... ]